Vanliga frågor - Religiösa frågor
Frågor om du undrar vad Den Nordiska Seden innebär i några mer specifika frågor.
- Kan man tro vad som helst inom Nordisk Sed?
- Är Nordisk Sed en dogmatisk religion?
- Är den tradition ni talar om något som finns hos alla svenskar?
- Om man inte vuxit upp med Seden, kan man konvertera?
- Vad menas med att Seden är en skriftlös religion?
- Hur förhåller ni er till fornnordisk mytologi?
- Vem avgör vad som ingår eller inte ingår i Seden?
- Tror ni att det är Tor som åker när det åskar?
- Vilka är namnen på gudarna?
- Sköter någon om kontakten med makterna åt era medlemmar?
- Har ni präster?
- Vad kallas er gudstjänst?
- Vad menar ni med offer?
- Är Seden samma sak som tron på de nordiska gudarna?
- Har ni några kyrkbyggnader?
- Vilka är era gudar?
- Blandar ni in element från andra religioner i er tro?
- Tror ni på Astrologi?
Nej, Den Nordiska Seden är en religion, inte New Age. Man kan inte själv hitta på innehållet utan det får man genom sina traditioner. Traditionerna bjuder på så mycket variation att det för en utomstående kan synas väldigt olika men kärnan är dock den samma. Det som hör till andra religioner och i nyandliga rörelser ingår inte i Nordisk Sed.
Nej, inom ramarna för Den Nordiska Seden finns en väldig variation och en rikedom i traditioner. Inom Samfälligheten finns en ständigt pågående religiös diskussion. Detta betyder naturligtvis inte att man kan kalla vad som helt för Nordisk Sed. Nordisk Sed är en egen religiös tradition och man kan naturligtvis inte avvika från den och fortfarande låtsas att det är samma religion. Att vi inte vill förkasta innehållet i vår religion och konvertera till nyandliga sekter brukar av dem ofta kallas för dogmatik. Det är naturligtvis att vända ordens betydelse bak och fram.
Nej, då vore alla hedningar - eller hur? Det finns ingen kollektiv svensk eller nordisk kultur. Det finns många kulturer som funnits sida vid sida. En av dessa är den hedniska - och eftersom den varit stigmatiserad så kanske inte alla känner till den. Men man har naturligtvis inte någon del i den traditionen om man inte har del i den traditionen. Det finns ingen kollektiv kultur som alla svenskar har - det är ett nationalromantiskt påfund. Den dominerande kulturen har varit den kristna och den har vi aldrig tillhört. Däremot är vår kultur troligvis den största minoritetskulturen i landet.
Ja det är klart att man kan. Nordisk Sed är en religion som bygger på en tradition men den traditionen finns ju tillgänglig genom de som ingår i traditionen. Att konvertera kräver naturligtvis en uppoffring och en ödmjuk inställning där man vill lära sig traditionen - man kommer att befinna sig i en situation där Sedens barn är duktigare på religionen än man själv är. För många är ett sådant lärande en viktig del av sitt religiösa liv, för en konvertit blir den delen helt enkelt lite större. Om man vill veta något om Seden så är ju konvertiter en dålig källa till exempel. Konvertering förekommer ofta, det är vanligt vid giftemål till exempel.
Det menas att religionen förmedlas genom muntlig och skriftlös tradition. För även om man ibland tecknat ned olika saker om vår religion genom tiderna så har traditionen starkare auktoriet än det skrivna ordet. Om man till exempel tecknar ned en visa så kommer nedteckningen försämras och bli inaktuell. Det är den levande traditonen som är det korrekta.
Vi hedningar har vuxit upp med olika sägner och myter, dessa utgör den nuvarande nordiska mytologin. Den "forna" varianten finns normalt beskriven och tolkad i olika typer av historiska dokument. Vi tar den för vad den är, fragment ur vår religions historia och naturligtvis bygger inte vår religion på historieskrivning. Men som vår vår historia så kan den naturligtvis vara inspirerande och belysande.
Det är inte någon person som gör de avgörandena. Det avgörs helt enkelt av vad som förekommer i den levande hedniska traditionen. Om man inte har särskillt god koll på traditionen får man prata med någon som kan den bättre.
Tor är en gud - ett metafysiskt begrepp som kan förstås genom fenomenet åska. Men religion är inte naturvetenskap utan existensiell förståelse. Tor är en makt som upprätthåller världen, och om han skulle åka, så skulle det åska, eller hur? Den som ställer en sådan fråga har snarare problem med begreppet gud. Att Tor åker när det åskar är självklart eftersom det är det ordet åska betyder. Vad ordet åka betyder eller ordet Tor - det är det som är vad man försöker förstå genom religion. En gud är inte en människa - vi tror inte att Tor är en människa. Tor är en gud. Förstår du inte svaret på denna fråga bör du läsa något som handlar mer grundläggande om vad religion är.
Gudar (som för övrigt kallas Makter hos oss) benämns normalt inte med namn, eftersom de är större än vad ett namn kan innefatta. Seden innehåller några få makter, men det finns tusentals namn på dem. Dessa varierar mellan ändamål, trakter och personer. En gud som kanske kallat Frö av vissa kan några kalla Vännen, några Herren och några Gode herrn. Detta kallas för Noanamn, att finna omskrivningar som namn. Detta är bland annat en konsekvens av att vår religion har varit förbjuden så länge. Oavsett vilka namn vi använder på Makterna så är de samma makter.
Nej. Den personliga religiositeten kan inte överlåtas åt någon annan den måste man ta han om själv. Däremot så kan man inom Samfälligheten få stöd och hjälp. Man kan få tillgång till gemensamma resurser och på så vis underlättas religiositeten, men vi tror inte "via ombud." Man kan få hjälp men man måste dock leva sitt eget liv.
Inte exakt, men goden (manlig) och gydjan (kvinnlig) är personer som i mycket har uppgifter som liknar präster -- men de agerar inte förrättare vid gudtjänsten som en präst gör, eftersom hedniska högtider inte firas på det sättet -- de är inte religiösa ledare utan snarare ett slags specialister och själasörjare. De har kunskaper som grundar sig i den tradition som kallas för kloka.
De större religiösa evenemangen kallas för Tider, Högtider eller Blot (olika namn för samma sak). Dessa motsvarar något tillfälle eller någon period i det som sker under året och i naturen. Vi firar till exempel att året vänder vid Jul. Vi firar alltså inte högtider till minne av något utan för att något sker i detta nu. Det finns en mängd olika blot att fira, en mängd skiftningar och perioder. Det finns lokala traditioner därtill. Exempel på högtider är Jul och Midsommar. Man kan också hålla heligt utan att man firar något speciellt. Det kan kallas ofta att man håller helgd. Ett exempel är när man håller Torshelgd på torsdagsafton.
Med ordet offer menar vi ungefär det samma som kyrkan, alltså gåvor. Vilka gåvor man ger varierar. Ibland kan det handla om brännoffer alltså att väldoftande örter kasta på en eld, men vanligen handlar det om ting man har gjort som får pryda heliga platser eller så. Man lämnar det till makterna så att det kan glädja dem eller göra nytta, det är inte meningslös förstörelse. Ett offer är en gåva - inte någon slags byteshandel. Det vill säga man ger för att visa sin uppskattning av Makterna, inte för att få något i utbyte.
Nej, men tro på nordiska gudar kan ingå på olika sätt. Alla utövare av Seden har inte en gudsuppfattning det vill säga att de inte har någon speciell relation till de rådande makterna (gudarna). Däremot kan de mycket väl relatera sig till den andliga närvaro som finns runt om dem med andra ord vättar, rån, tomtar och andra "lägre" makter. Hur tron gestaltar sig kan variera en hel del, det är Seden, den gemensamma traditionen som förenar.
De nordiska gudarna är för många bara namn, och dessa namn används med helt andra betydelser i nyandliga sammanhang, så som newage och asatro. Vi tror inte på deras bild av nordiska gudar.
Namnet på större kyrkobyggnad är "hov". Att driva ett hov baseras på att man kan hålla en kontinuerlig service. Vi ser till att vi har vår häst innan vi bygger ett stall. Verksamheten prioriteras, men tids nog kommer det även att finnas lokaler speciellt för denna verksamhet. För närvarande hyr vi ofta lokaler när det behövs. Det finns en del privata så kallade "offerhus" men det skall inte sammanblandas med hov som är en offentlig byggnad.
Vårt ord för de högsta gudarna är "Makterna". Dessa är personliga livsuppbehållande andliga väsen som står över det världsliga. De kan vara var än man är och de värnar om det goda. Man kan utveckla relationer till olika av makterna. Makternas namn kan varierar från person till person men det är samma makter. Man kan ibland använda de fornnordiska gudanamnen, men i traditionen finns det fler makter. Fornnordisk mytologi har inte exakt samma gudar som Nordisk Sed - om skillnaden beror på religionens utveckling eller på att misstolkningarna i fornnordisk mytologi vet vi inte. Det finns många fler goda andliga väsen än "Makterna" - dessa kallas även för gudar, dit räknas tomtar och rån.
Nej. Vi håller oss till vår tro. Ibland kan det hända att vi kan ta en och annan term ur vår religions historia, men endast ur vår egen religiösa tradition. Att ta element ur andras religion är en form av imperialistisk stöld av andras andliga arv och kan aldrig tolereras.
Astrologi ingår inte i vår religion.